Träning

Nu väljer jag!

Minns ni att jag för några veckor sedan pratade om att jag hade gjort en träningsplanering som kanske var lite väl ambitiös? Well, jag höll mig till den hyfsat bra för att vara jag faktiskt. Sedan pajkade ju mitt knä. Obs, jag vill här passa på att poängtera att knäpajet inte hade något med träningsupplägget att göra, att jag verkligen inte skyndat för fort med löpningen, utan att jag mest troligt trampade fel under Blodomloppet. Som var på grus. Det är tydligen nog så viktigt att påpeka detta, att jag sprungit efter ett program med en lugn och fin progression, eftersom folk, gulligt nog, lider av missuppfattningen att jag skulle gått ut för hårt. Hörrni, finns det någon träningsform i världen där jag inte ens är kapabel att gå ut för hårt i, så är det löpning. Jag ÄR jättedålig på att springa, jag VET att jag är jättedålig på att springa, och jag tränar givetvis med hänsyn till min egen kropp. Jag vill inte låta som en grinkärring här, men jag tror typ 30 personer i olika sociala medier tipsat mig om att ta det långsammare, sakta ned och vila – TAR JAG DET LÅNGSAMMARE KOMMER JAG BLI OMKÖRD AV SNIGLARNA och det är klart jag vilar ett knä som gör ont. Jag vet så klart att alla bara menar väl, men jag har ändå varit en tränande människa ett tag nu och en springande människa i fyra år – jag skyndar aldrig, jag tar det alltid lugnt och fint, ibland lite VÄL lugnt och fint faktiskt.

Hur som helst! Igår satt jag och lyssnade på ett helt gäng avsnitt av Styrkebyrån (SOM jag älskar den podden), och där pratade de om att man måste välja ibland. Löpningen som bara skulle vara en parentes, en kul grej, tog helt plötsligt upp tre av mina pass i veckan (som sagt: i ett program med en lugn och fin progression) , och gjorde sedan ont. Som ni vet är jag inte en övertygad löpare – faktum är att jag tycker det är rätt så trist. Jag vill springa lopp, och det är därför jag löptränat, men det är inte värt det om det ska komma med smärta. Då vill jag hellre ha glada knän som jag kan hoppa med, gå uppför (och nedför) trappor med, som jag kan knäböja med – och göra roliga saker med.

Så nu är det nog dags. Jag har sugit på den här karamellen sedan knät brast förra måndagen, och jag har velat, men NU, nu är det nog dags att göra slut med löpning. Det är bara att inse att det inte är en träningsform för mig. Jag vill lyfta, jag vill ro, och jag vill crossfitta. När och hur jag ska få till crossfit, det får hösten utvisa, men det är ju det tunga och det explosiva jag gillar, som jag går igång på, och då är det väl rimligtvis det jag ska ägna tiden åt.

Loppen jag är anmäld till har jag fortfarande tänkt genomföra. För skojs skull och för att hänga med Märta. Men nu, nu viger jag mitt liv åt att lyfta och svinga och rycka och dra och böja. Så det så.

Spara

You Might Also Like

12 Comments

  • Reply
    Lina
    June 28, 2016 at 1:57 pm

    Jag har ju en tendens att köra alldeles för hårt ut när det kommer till träning, har tydligen svårt att hitta ett läge mellan 0% och 150%…. Brukar alltid köra igång och sen klarar jag mig i 3-6 månader men sen kommer skadorna. Efter senaste omgången skador masade jag iväg mig till en sjukgymnast och har nu börjat löpträna för att minska belastningen på knäna. Låter helt knasigt men fungerar faktiskt över förväntan men har fått lägga om löpsteget helt från häl-tå till tå-häl. Vill ju också hålla på med crossfit men just nu verkar det som att mina knän inte pallar det vilket är bittert, men till hösten hoppas jag kunna ta upp det igen.

  • Reply
    Agnetha
    June 26, 2016 at 10:01 am

    Du är så klok. Träna det som är kul = bra grej. Jag gillar variation, och vill hålla på med löpning, styrketräning, yoga, gruppträningspass typ aerobics/funktionell träning/step… Jag blir å ena sidan glad av variationen, men samtidigt frustrerad för att jag inte gör de framsteg jag vill. Jag vill springa både fort och långt, och lyfta 100 kg marklyft – nu! Men inser att jag behöver fokusera och välja, för om jag ska lyfta tungt räcker det inte att jag lyfter 3 ggr i månaden, och ska jag springa långt och snabbt behöver jag springa mer än 3 km i veckan… Yogan gör mig smidig, men inte snabb. Typ. Fast jag vill ju blanda träningen också så frågan är ju vad som är viktigast? Det där med att sätta mål åt sig själv är inte alltid så lätt. Och bara för att man väljer bort en träningsform nu betyder ju inte det att man har valt bort det för all framtid. Ett annat år kanske det blir aktuellt igen.

    • Reply
      Katta
      June 26, 2016 at 11:13 am

      Det vore så himla fint om man kunde bli asbra på allt. Typ att det räckte med att ro, för att också kunna springa skitbra.

  • Reply
    Malin
    June 25, 2016 at 11:00 am

    Bra där! Precis som Helen F här ovan (nedan?) gör jag: springer på sommarhalvåret och styrketränar på vintern. Inget medvetet val jag gjort, utan det är så det blir: gillar inte jättemycket att springa när det är kallt eller hänga inne i gymmet när det är varmt. I år kom övergången tidigare än vanligt, redan i mars, mest för att jag fick tennisarmbåge av lyftandet. Så nu springer jag som vinden! (Eh … håller samma takt som en sengångare på klister.)

    • Reply
      Katta
      June 26, 2016 at 11:13 am

      Sengångare på klister är ett bra tempo, låter som mitt 🙂

  • Reply
    Pernilla/I will not keep calm
    June 23, 2016 at 8:29 pm

    Visst är Styrkebyrån så jäkla bra!? De är liksom så sansade och det går verkligen att ta till sig det de säger. Älskar också deras podd! Och bra tänkt av dig där. Jag känner att jag kanske är på väg att göra samma misstag, dvs lägga mest tid på löpning helt plötligt, fastän det inte är det jag gillar mest. Även om jag tycker det är rätt najs också. Svårt att hitta en bra medelväg. Vi får pröva oss fram och inte deppa ihop på vägen, när det råkar bli fel. Ha en fin midsommar!

    • Reply
      Katta
      June 26, 2016 at 11:12 am

      Alltså, Styrkebyrån är SÅ HIMLA BRA!!!

  • Reply
    Helen F
    June 23, 2016 at 11:57 am

    Bra val. Träna det du tycker är roligt!

    Det är svårt att hinna med att vara både stark och löpare.
    Jag har stått inför samma val, valde löpningen på sommaren och styrketräningen på vintern. Men det betyder inte att jag skippat styrkan just nu, men jag springer före jag planerar in ett styrkepass, eller så tränar jag styrka efter mitt löppass. Behöver ju fortfarande bli starkare och vill inte tappa styrka helt, men kommer inte “bygga” just nu.
    Men med jobb, två barn, hus, trädgård familj och vänner blir jag bara stressad av att fokusera på båda samtidigt.

    Glad midsommar! Lyft snyggt!

    • Reply
      Katta
      June 26, 2016 at 11:11 am

      Glad midsommar i efterskott till dig med 🙂

      • Reply
        Helen F
        June 27, 2016 at 1:10 pm

        Lyssnade. Nu förstår jag jag det som jag redan borde förstått.

        Måste höra mer!

  • Reply
    Sofia
    June 22, 2016 at 11:33 pm

    Word up! Detta gör du så jäkla rätt i girlfriend! Bli inte förvånad om jag kommer efter snart!

  • Leave a Reply