Livet

Den stora drömhetsen

Jag skrev just ett inlägg på instagram om hur trött jag är på “inspirationstagrams” med texter som Ett mål utan en plan är bara en dröm eller She belived she could, so she did eller Dreams don’t work unless you do. Alltså ursäkta mig medan jag först gäspar och sedan raljerar.

*gäsp*

Jag känner nämligen väldigt mycket så här: att följa sina drömmar handlar väldigt ofta om att ha ekonomiska medel att göra det. Tänk på alla reportage du läst i tidningar som Amelia. De som handlar om hen som bestämde sig för att sluta på sitt jobb och följa drömmarna. Vad drömmen är är lite olika. Ibland, när det är en intervju med en bokdebutant, handlar det om hur hen sa upp sig för att satsa på sitt skrivande, kanske genom att gå på Skrivarakademin, eller så har någon sagt upp sig för att resa jorden runt, eller för att starta bokcafé eller bli influencer. Inte helt sällan har de sagt upp sig från högstatusyrken med höga löner och mellan raderna är det tydligt att det finns en nätt summa sparpengar på kontot. Jag säger inte att det alltid är så, naturligtvis inte för livet är inte svart eller vitt, finns sjukt många gråskalor också (som denna vinter gör sitt bästa att understryka), men nu är inte detta en vetenskapligt understödd artikel så det är strunt samma.

Om du läser den här bloggen så vet du ju vid det här laget att jag vill skriva (typ böcker). Men vill jag skriva så pass mycket att jag är beredd att säga upp mig från jobbet och satsa på det på heltid? Knappast! Jag gillar att ha en fast inkomst, jag trivs bra på mitt fasta jobb och jag har fan inte råd att sluta jobba för att “satsa”(vad det nu ens är man ska satsa på, men alla verkar förväntas att vilja satsa på något, och det verkar aldrig vara typ diarieföring som folk tycker man ska satsa på) (och det ska fan folk veta att bra diarieföring är grunden till transparensen i vårt demokratiska samhälle, men sånt bryr sig väl folk inte om nu för tiden?).

Jag är SÅ LESS på prestationssamhället och att man hela tiden värderas utifrån hur framgångsrik man är enligt någon mall som måste finnas med i en promemoria jag inte har fått ta del av, så less att jag typ vill stänga mitt instakonto, packa igen Facebook och bli eremit. Men jag färgade håret rött istället, trots att min plan var att aldrig mer göra det. Men fuck you planen, jag gör som jag vill.

PS. Jag har inget emot alls att folk satsar på sina drömmar. Det jag är emot är drömhetsen, tjatet om att satsa, att våga leva lite. Men för mig är det inte att “leva lite” att ge upp mitt jobb för att satsa på något som med största sannolikhet inte kommer ge mig en pålitlig (om ens någon) inkomst.

You Might Also Like

12 Comments

  • Reply
    Em
    February 13, 2018 at 7:49 am

    Tack! Jag håller så med och har avföljt fler och fler som bara svänger sig med “peppiga” citat och sånt. Läste det värsta häromdagen “whatever you end up doing, love it!” Lätt att säga om man lever det livet den personen gör tänker jag, det finns nog andra som inte alls håller med.

  • Reply
    Anja
    February 7, 2018 at 9:03 am

    Jag följer kontot uninspirational på insta, det lindrar lite 😊!

  • Reply
    Åsa
    February 5, 2018 at 9:47 pm

    Precis så tycker jag också 😀

  • Reply
    Lisa
    February 5, 2018 at 6:51 am

    Tack! Håller verkligen med!

  • Reply
    Thingstring
    February 4, 2018 at 7:55 pm

    En kompis sa till mig, apropå det du skrivit; det finns inget mer beroendeframkallande än en fast inkomst. Och det är så jädra sant. För att inte tala om privilegiet att ha en icke utbränd, fullt fungerande hjärna för att hjälpa en att “just do it”.

  • Reply
    Karin
    February 4, 2018 at 6:42 pm

    Så bra skrivet! För att inte tala om att alla som fångar dagen så där knappast har småbarn att ta ansvar för😏 Och som alltid så rockar du det röda håret❤️

  • Reply
    Johanna Lindbäck
    February 4, 2018 at 5:53 pm

    Nej gud, säg inte upp dig för att skriva! Majoriteten av svenska författare når ju inte upp till en heltidsinkomst på sina böcker, utan landar på deltid. Alla blir inte nya Läckberg. Helt krasst.
    Och vidare, privatekonomin är ju fan ALLT i såna här frågor. Tycker det pratas alldeles för lite om det. Jag själv är en sån tråkig typ som alltid undrar “hur finansierar du det då?” när jag hör om människor som är sk heltidsförfattare fast de kommer ut med en smal, icke så säljande titel vart 4:e år, eller om någon som gör en Eat, pray, love-resa, eller downsizear på Mallorca eller vad de nu hittar på för dyra saker som uppenbarligen inte skulle gå runt om de verkligen levde på vad deras yrke drog in. Så då finns alltså arv eller rik partner i bakgrunden. Det nämns för sällan.

    • Reply
      Katta
      February 4, 2018 at 5:58 pm

      ELLER HUR! Precis så. Vi pratar om det hemma rätt mycket, hur andra alltid verkar ha råd med allt och lite till. Men precis som du skriver så landar vi ofta just där: att folk sällan pratar om HUR de faktiskt har råd: arv, rik partner, lån. And don’t get me started on downsizing, he he.

      (Lovar att inte säga upp mig för att skriva, älskar min ekonomiska trygghet för mycket)

  • Reply
    Micha
    February 4, 2018 at 5:42 pm

    alltså WORD på allt!
    (och så sabla snygg hårfärg!)

    • Reply
      Katta
      February 4, 2018 at 5:58 pm

      TACK 😀

  • Reply
    Jenny
    February 4, 2018 at 5:26 pm

    Kunde inte hålla med dig mer! Och så är du jädrigt snygg på den därna bilden också.

    • Reply
      Katta
      February 4, 2018 at 5:58 pm

      Men tack! Filter hjälpte till på traven 😀

    Leave a Reply