Livet

Vecka 16, 2017

Jag lider av post-påskblues. Eller lite vårblues. Eller lite snartslutarskrivarskolan-blues. Eller måndags-blues. Eller helt enkelt lite blues på det stora hela. Men det är ju en ny vecka ändå, oavsett blues. Jag har nästan ingen aning om hur veckan ser ut, eftersom jag glömt uppdatera min kalender. Jag är så dålig på att hålla efter min kalender att det är lite lite pinsamt.

Veckans skrivande: Jag hade lämning i fredags. Lämnade skitlite text, men så fick det vara. Mitt mål denna vecka är att skriva klart. Och sedan börja om från början och börja redigera. Har så SJUKT mycket jag vill redigera innan slutlämningen som är om prick fyra veckor idag. Jag har min sista textrespons med lärare i eftermiddag och jag har lite ont i magen inför det också. Vet inte ens varför. Men tydligen vill min kropp ha orosont i magen över så mycket som möjligt just nu, så varför inte? Vet ni vad jag aldrig hade trott när jag började den här kursen? Det var hur lång tid det faktiskt tar att skriva. Jag tycker jag har ett rätt bra skrivtempo, men det visar sig (så klart) att det är helt annorlunda att skriva blogginlägg och artiklar kontra att skriva en lång text som liksom hänger ihop. Vilket arbete det har varit bara att hitta tid. Kursen jag har går är ju på heltid och så här i efterhand tänker jag att det hade varit rimligt att gå ned lite i arbetstid för medan jag inte har några problem att blogga med barnen runt mig, så kräver det skönlitterära ett helt annat fokus av mig, tystnad, lugn och ro, eftertanke. Jag har skrivit på tåget, på jobbet, på kvällar och nätter, drömt om texten när jag sovit, funderat på texten när jag inte suttit med dokumentet framför mig och ÄNDÅ så har jag inte alls fått ned lika mycket som jag hade önskat. Men det är lätt att vara efterklok och jag ångrar inte en enda sekund. Däremot är jag lite rädd för när denna kurs tar slut. Medan jag gått den har det liksom känts legitimt att tänka på mig själv som en skrivande person, men när den är slut: vem är jag ens då?

Veckans bok: Läste en bok jag inte gillade särskilt mycket alls (Love Warrior) och började på en bok jag verkligen gillar (Middagsmörker). Eftersom påsklovet mest gått i bråkets tecken har jag inte hunnit läsa så mycket som jag hade trott att jag skulle göra. Denna naivitet jag bär på ändå.

Veckans peppiga: Mjeh? Men kanske outar Masterchef Australia vilket himla datum säsong nio drar igång snart? Kom igen, jag behöver Masterchef Australia!

Veckans svett: Mjeh?

 

You Might Also Like

1 Comment

  • Reply
    Maria
    April 18, 2017 at 8:10 pm

    När kursen är slut kommer du fortfarande att vara en skrivande person, helt säkert! 😀 Du kommer att fortsätta, du behöver ju köra redigeringsrundan sen och kanske någon till.. Så att boken kommer ut nån gång!

    Jag har själv tänkt på hur det kommer att kännas när kursen är slut, men jag kom fram till att man fortsätter. För man kan inte låta bli. Det är något som har startat och det behöver näring och omvårdnad för att fortsätta och växa. Och växa, det vill man ju att det ska göra! Man vill ju se det där, och därför är det svårt att inte vrida ut och in på sig för att försöka ordna till det. I någon form, några minuter här och var 😉

  • Leave a Reply