Livet

Magont i kvadrat

Vi har det så bråkigt hemma med de två små att jag får ont i magen av stress av att vara hemma. Utan att överdriva så längtar jag till jobbet redan på lördag eftermiddag och framåt söndagen ungefär vid den här tiden, har jag ofta gråtit minst en gång på grund av barnens rövhattighet gentemot varandra och oss. Det är totalt kaos, och jag menar verkligen KAOS hemma hos oss. Så tänker man: vi går ut med dem, men då är de lika jävliga ute men inför publik bestående av grannskapet att det är lika bra att gå in igen. För det enda som är värre än barn som bråkar hemma är barn som bråkar inför en utomstående publik.

Och på jobbet, ja, där börjar vi närma oss den där omorganisationen med stormsteg och det känns väl liksom sådär och banne mig om jag inte börjar få stressont även på grund av det.

Men vi kan väl säga så här: resorna till och från jobbet, efter lämning och innan jag kommer hem, med podd i öronen eller bok i handen, de är typ det bästa med mina dagar just nu. Men det brukar ju SL se till att råda bot på med konstanta stopp i trafiken.

Så… hur har ni det då, så här i slutet av januari?

0
Previous Post Next Post

You Might Also Like

13 Comments

  • Reply Hanna February 2, 2016 at 1:09 pm

    Så är det i perioder här med att barnen bara bråkar. Som tur är brukar de perioderna inte vara så länge.

  • Reply Anna-Carin February 1, 2016 at 7:11 pm

    Jag har bara ett barn så det handlade om relationen mellan oss, men jag kan varmt rekommendera den här boken:
    http://www.adlibris.com/se/bok/barn-som-brakar-att-hantera-kanslostarka-barn-i-vardagen-9789127141988

    Jag fick så många aha-upplevelser och många tips på hur vardagen kan kännas lite lättare. Jag längade som du till jobbet och ville inte ha helg. Nu gillar jag helgerna. =)

    (Min syster med tre barn tyckte den var bra med.)

  • Reply Anna February 1, 2016 at 12:55 pm

    Hej! Exakt likadant hos oss med en 2-åring och 5-åring som slåss konstant. Eller springer omkring. Eller skriker. River i alla grejer. Kaotiskt och motigt på jobbet med. Seg start på året minst sagt! Bussresorna till och från jobbet är guld värda! Mitt i allt detta börjar jag dock ana en ljusglimt och jag tror att mina barn snart kan börja roa varandra också litegrann. Hoppas på det..

  • Reply SKRIVDIVAN February 1, 2016 at 12:27 pm

    Man ska inte skaffa barn alltså? Jag blir mer och mer tveksam. KRAM

  • Reply Cornelia February 1, 2016 at 11:45 am

    <3 kram! Ja fasen vad kämpigt det är nu. Det gäller att försöka hålla näsan ovanför vattenytan.

  • Reply Åsa February 1, 2016 at 11:43 am

    Mina barn, 11 och 13 år, bråkar konstant. Skrik, vrål, fula ord och fysiska slagsmål. Det är hemskt och verkar inte ge med sig… 🙁 har inga råd att ge men du är inte ensam!!

  • Reply Petra January 27, 2016 at 10:19 pm

    När det är stopp i trafiken så förlängs ju din egentid med bok/podd?! Win.

    En fråga. Du hade sidecut förut va? Hur får man den att växa ut på ett snyggt sätt? Behöver hjälp snabbt, ska till frissan på lördag och vet inte vad jag ska göra av piggehåret…

  • Reply Fiat January 26, 2016 at 9:19 am

    Åh, men det konstanta stoppen i trafiken – det är ju det som är vår egentid numera! Nej men allvarligt: massa kram på dig <3

  • Reply Majken January 25, 2016 at 1:58 pm

    Men så ska ni väl inte behöva ha det! Låter ju inte som en vidare lajbans tillvaro för varken barn eller föräldrar. Jag är helt med på noterna, för jag har en fyraåring och en 21 månader yngre 2 åring, det är ju asjobbigt ibland/ofta. Men klump i magen jobbigt ska det inte vara! Har du ett vettigt BVC att prata med? Nån som sitter inne på bra boktips? Ibland tröstar jag mig med att väldigt viljestarka små barn också sägs vara ovanligt intelligenta…. Massor av pepp till dig!

  • Reply Agnetha January 25, 2016 at 1:29 pm

    Hu. Men om det är någon tröst så har vi det ganska lika. Mina är 5 och 7. De kan verka jättesams, så går man på toaletten och när man kommer ut sitter den ena och gråter och den andra sparkar på möblerna, eller vägrar ta på sig skorna… ungefär. Och det mesta är mitt fel. “varför har du inte tvättat min favorittröja?” (för att du har den på dej…) “du gör den äckligaste maten i hela världen!” (du kan bre dina egna mackor om det inte duger) “var är min vattenflaska till fotbollen? du måste hitta den, jag ska gå nu!!” (leta själv, eller var utan). Det är tre sanna exempel från min dag igår. Till saken hör att min man och jag är väldigt jämställda med vem som gör saker, men när nåt går fel är det bara mitt fel. Oh well. This too shall pass, och plötsligt en dag har de flyttat hemifrån. Och det är väl inte för inte som de här veckorna brukar kallas oxveckorna, efter jullovet, alla är trötta, det är kallt/mörkt/blött och många sjuka. Pepp!! Hoppas det blir bättre imorgon!

  • Reply Annika January 25, 2016 at 12:53 pm

    Fy vad jobbigt det låter! Kram <3

  • Reply Maja January 25, 2016 at 12:18 pm

    Jag har gått över tiden 9 dagar….
    Kämpa!

  • Reply Aila January 24, 2016 at 8:11 pm

    Det är ungefär samma hos oss, mina är 9 och 5 och de bråkar de med. Med varandra, mot varandra, med mig, papsen…. Det är tjafs på morgonen (jag lämnar de) svårt att välja frukost, att äta den, klä på sig, borsta tänderna…. Jag är så trött på allt. Orkar banne mig inte mer!

  • Leave a Reply