Livet

Fotfäste

palle

Detta att vi i vår omedelbara familj har någon som briljerar inom sporten. Om vi säger så här: grisar kan flyga, helvetet har fryst till is. Med andra ord, det har aldrig hänt förut. Vi är alla stumma av förvåning, förundran och häpnad. Och stolta som fan, så klart!

Jag vill också passa på att tillägga att ovan nämnda snart 13-åring godkände mina nya vinterskor härom dagen. Ingenting smakar så sött som att få en nick och ett “snygga skor” från en snart 13-åring.

När vi ändå snackar om mina nya vinterskor så köpte jag dem inspirerad av Mirijam. De som hon hade köpt fanns inte kvar, men jag hittade ett par andra varma och sköna vintersneakers som är GRYMMA. Ända tills det blev isgata i hela Stockholm. För det ska ni veta, ni som inte bor i Stockholm, att när vi Stockholmare börjar klaga över att det snöat så är det inte snön som så vi har problem med. Vad tusan, vi är väl inte hur veka som helst. Nej, det är det som kommer EFTER snön när högtrycket väl bedarrat: plusgrader på dagen, minusgrader på natten, likamed livsfarlig isbana med överhängade risk för allvarliga benbrott vart man än går. Och det spelar just ingen roll vad för typ av skor man har (om de inte har inbyggda dubbar vill säga, och det är jag för snål för att köpa) – man glider fram likt en noshörning på ett par konståkningsskridskor vad man än tar sig till. I nedförsbackar är det ju en sak, för ned kommer en ju alltid. Men uppförsbackarna! Herre min je dessa uppförsbackar. Idag tog det en halvtimma att gå hem från centrum. Det tar 7 minuter i vanliga fall. Folk jag mötte tyckte att jag hade det väl förspänt i och med att jag hade en vagn att hålla mig i, men det ska ni veta att isgata i brant uppförsbacke med en vagn som ska skjutas framför – mission impossible – MISSION FREAKIN’ IMPOSSIBLE. Ett tag trodde jag att jag aldrig skulle ta mig upp. Men det gick. Till slut. Och sedan dess har mina arma ben darrat bara av blotta åtanken på att behöva gå ut igen innan våren. Så jag antar att tiden är kommen att bejaka den lilla tanten i mig och köpa ett par, ve och fasa, broddar. Men hellre fotbroddar än benbrott känner jag spontant. Kanske funkar dessa även om jag inte tänker springa fram och tillbaka till jobbet?

isgata

Isgata!

Previous Post Next Post

You Might Also Like

10 Comments

  • Reply Malinka December 30, 2012 at 1:58 pm

    Här inne i stan är den mesta snön/isen borta från trottoarerna i alla fall. Värre var det på landet, som vi lämnade i morse: Vägen kunde man ha åkt skridskor på. Sandningen räcker inte långt där.

    Jag köpte broddar i förrgår, men fick hjärnsläpp och plockade bara åt mig några “snygga” broddband i stället för the works. Så går det när man är stressad och det står en dam bredvid som också ska köpa broddar och diskuterar högt med sin man och mig om vilka hon ska ta.

    • Reply Katta Kvack December 31, 2012 at 6:05 pm

      @Malinka, ha ha, åh nej, så kan det gå!

  • Reply Nike December 30, 2012 at 12:09 pm

    Jag har haft den här varianten http://www.apoteket.se/privatpersoner/radochprodukter/common/produktinformation.aspx?Varuid=246063 sen första snön kom, dom är årets bästa köp. Speciellt som jag bär bebis i sjal en del, då är det läskigt när det är halt. Och man slipper glida runt och spänna hela kroppen hela tiden. Fantastiskt.

    • Reply Katta Kvack December 31, 2012 at 6:06 pm

      @Nike,Vet du vad jag gjorde idag: vurpade med Eddie i famnen på en parkeringsplats. Sjukt obehagligt. Det gick bra, men ändå. MÅSTE köpa de där broddarna nu!

  • Reply Jennie December 30, 2012 at 11:10 am

    Broddar absolut!!!! Du går som vanligt o tar uppförsbackarna som en spindel!!! Köpte mina förra vintern o lätt årets köp! Speciellt om du går med barnvagn. Finns för en billig penning på Apoteket.

    • Reply Katta Kvack December 31, 2012 at 6:06 pm

      @Jennie, Excellent!

  • Reply Åsa December 30, 2012 at 1:05 am

    Ja, snö är verkligen inte problemet. Det är ju isen som är det jobbiga. I norr finns det då inga isgator vad jag vet. Antingen ska det vara gott om fin snö och ordentligt kallt, eller ingen snö alls. Som här i Skåne nu. Mellantinget är bara jobbigt, och jag kan inte ens åka skridskor!

    • Reply Katta Kvack December 31, 2012 at 6:06 pm

      @Åsa, HATAR mellantinget!

  • Reply Andrea December 29, 2012 at 11:22 pm

    Jag traskade till bussen idag, det var liksom två-steg-framåt-ett-steg-bakåt hela backen upp. Skitjobbigt. Särskilt när min kompis gick obehindrat i sina broddar. Var avis som tusan.

    • Reply Katta Kvack December 29, 2012 at 11:30 pm

      @Andrea, Broddar är grejen alltså – det är lika bra att vi köper oss varsitt par!

    Leave a Reply