Jo, så tänkte jag göra. Ta ett (eller flera, men bara publicera ett) ego-foto om dagen hela året och ladda upp dem på Flickr. Det verkar spiffigt! Synd bara att jag hakar på först nu, den 11 januari. Som tur är har jag för vana att ta ego-bilder ändå, så det fanns några dagar redan dokumenterade.
Hela sanningen…
…stor finne i pannan…

… eller ej!

Jag antar att det är ännu ett år av “jaha, och vart tog den här helgen vägen?” som väntar?

Jag har inte skrivit ett ord om nyårsafton ännu, har jag? Jag antar att det där med morfar tog mig på sängen, att tröttheten höll mig i sängen och att latheten gjort det svårt att lämna sängen. Nå väl. Vi firade nyårsafton, jag, sambon, sonen, brorsan och hans girlf’. Jag gick ut starkt med citrusgul sminkning, som jag fick tvätta bort då jag åt löjrom (som jag tydligen inte tål längre) och ögonen svullnade upp till små klot, luftvägarna effektivt stängde av sig och det visade sig att alla allergitabletter i hela lägenheten (och alla handväskor) redan var uppätna. Inte ens någon av sonens frystorkade tabletter fanns att sätta i sig, så medan brorsan fick plinga dörr fick jag preparera mig bäst jag kunde med ögondroppar, nässpray och astmamedicin. Men visst, det gick över, någon gång under eftermiddagen dagen därpå då jag åkte hem till mamma och kunde äta av hennes starka piller.
Vi åt fondue och kände oss härligt 70-tals retro medan den spottade och fräste olja på oss och de första köttbitarna förvandlades till kol. Vi fick in snitsen, sonen brände sig och vi kände oss sedan snopna då det visar sig att fondue tydligen är nästa stora sak. Vi kan inte ens påstå att vi var före vår tid, vi var bara pinsamt påverkade av media utan att ens inse det själva då vi gick i väg och köpte vår gryta för 600 spänn. Jävlar vad här ska fonduas framöver – man kan stoppa ned nästan precis allt i den där grytan upptäckte vi under kvällens gång. Minst smart var antagligen sockerärtorna, eftersom jag glömde att jag är allergisk mot sådana också, vilket gjorde den där allergifadäsen lite värre än vad den redan var.
Men det var trevligt ändå, trots en livlig diskussion om brandbilar och ambulanser (seriöst – jag vet inte vad det handlade om, men tydligen var det väldigt viktigt för brorsans girlf’ och min sambo för jösses, vid det laget var det inte bara oljan i fonduen som spottade). En typisk nyårsafton, helt enkelt.

Bror fascineras av founduen!

foto: marialouisadolls
Släng alla gamla trosor och köp nya!
Notering till mig själv: Om jag gör detta igen i framtiden – se då för bövulen till att köpa de nya trosorna innan de gamla slänges. Den som inga byxor har hon får gå med rumpan bar. I alla fall tills de trosor som fortfarande gömmer sig i tvättkorgen fått snurra i herr tvättmaskin i morgon klockan 10. Att gå med rumpan bar i minus tio är inget vidare!
Innan nyår gick jag och väntade och väntade på ett synnerligen viktigt mail på jobbet. Jag behövde det verkligen innan jag gick på ledighet. Som jag väntade. Men vaktad gryta kokar aldrig och mailet kom aldrig fram. Snopet, tyckte jag, eftersom jag insåg att det enda som kunde råda bot på detta var en sväng till jobbet under en av mina lediga dagar för att hoppas och vänta lite till. Jag hade tänkt att åka i morgon, men jag och sonen tog spontant en sväng till stan i dag i stället och se på 17 om det viktiga mailet inte hade kommit fram. Hallelujah och hurra. En timme senare hade jag gjort alla de där viktiga sakerna som skulle göras då mailet kommit fram, och jag kan nu njuta av att undvika jobbet ända till torsdag morgon. Det känns hur fantastiskt som helst!
Recent Comments