Browsing Category

Livet

Livet

Vecka 9, 2017

Men alltså hörrni! Ljuset! LJUSET! Åh, som jag älskar att ljuset kommer tillbaka. Nästan allt blir på en gång så mycket enklare att härda ut igenom. Ja, tills vårdeppen slår till vill säga. Den kommer väl i april. Varför blir man vårdeppig? Är det någon som vet? Jag tänker att det är hjärnan som får en överdos av ljus efter en nästan ett halvår i mörker och typ inte kan hantera det, men jag är för lat för att googla och tycker det är roligare att spekulera. Gud. Jag kommer bli som Trump. Mitt uppdrag för veckan är att ta reda på om det finns någon anledning till vårdepp. FAKTA FOR THE WIN!

Den här veckan fortsätter vi med sjukdomar, vad det verkar. Idag hjälper min mamma oss och imorgon gissar jag på att det är vab, och då är det min tur att vabba. Sedan har vi faktiskt sportlov onsdag, torsdag och fredag. Hur sportiga vi kommer att vara återstår ju att se, men banne mig, bara att ta barnen till centrum är ett träningspass – både för kroppen och skallen. Jag har lite lösa planer på att ringa barnens storkusin och charma till mig lite bollspel med henne. Eller alltså, att barnen får spela boll och jag får stå bredvid och dricka kaffe. Typ.

Veckans skrivande: Det går sakta framåt. Förra veckan var helt galen jobbmässigt och jag skrev inget innan det blev helg. Jag började söndagen med att rulla ut en meter omslagspapper och strukturera upp vad jag hade skrivit i sektioner och sedan skriva upp vad jag har kvar. Det känns motigt just nu. Jag vill helst komma i mål och sedan börja arbeta med texten, fylla ut, ta bort, stryka stryka stryka och skriva nytt. Men jag har lovat mig själv att skriva “klart” innan jag får redigera. Redigeringen är just nu min morot. Det är textlämning på fredag. Hallå! HAR DET REDAN GÅTT TRE VECKOR SEDAN JAG SKREV SÅ SIST. Jösses. Jag tycker tiden sniglar sig fram, men samtidigt är det textlämning hela tiden. Hm.

Veckans bok: Förra veckan läste jag klart Miss Peregrines (älskade), och så läste jag Finna sig av Agnes Lidbeck och Slag av Lena Bezawork Grönlund. De var också  väldigt väldigt bra. Pratar om alla tre i senaste avsnittet av En förbannad podd som släpptes för ett par timmar sedan. Så vad står på tur? Jag vill läsa Spökstaden, som är del två av Miss Peregrines, men har redan hunnit börja på en bok av Megan Abbott, så den läser jag nog först. Den verkar lovande. När jag läser så här många bra böcker börjar jag dock tvivla väldigt mycket på det som jag själv skriver. Hatar självkänslan. Eller bristen där av.

Veckans peppiga: Sportlovet ser jag verkligen fram emot. Det har varit en tuff vinter för mig. Jag känner mig ruskigt sliten och hoppas att vi håller sams mer än vad vi bråkar. Vi har även börjat rensa på barnens rum eftersom det råder totalt kaos där inne. Är mycket pepp på att det blir ett mer lekvänligt och lättstädat rum. Med tanke på alla trasiga leksaker vi slängde igår så borde det i alla fall bli lite svårare att stöka ned. Eller nej, skoja. Det är aldrig svårt att stöka ned.

Veckans film: Jag har verkligen för mig att jag såg en film förra veckan. Men jag måste ha drömt det. Blir det film den här veckan? Nej, säkert inte. Och blir det inte det så lyfter jag nog bort detta från listan för vad är ens poängen med det när jag aldrig hinner titta på film?

Veckans TV: Kommer väl somna till repriser av House. Ja, vi tittar om på House. Och pinsamt nog var det först för någon månad sedan som jag sa till Slaktar’n (i caps lock typ) att HALLÅ, HOUSE MÅSTE JU VARA BASERAD PÅ SHERLOCK HOLMES och han ba: eh, ja? Visste du inte det? Sedan skrev jag samma sak till Sofia (då i riktiga caps lock) och hon ba: eh, ja? Och där satt jag och trodde att jag hade gjort värsta upptäckten. Men nej.

Veckans svett: Okej, vilket oflyt jag har kommit in i med träningen. Har alla förutsättningar. ALLA. Ändå lyfter jag inte ett finger. Eller alla förutsättningar om man inte räknar in att jag knappt har någon tid och sover skitdåligt, men jag har ju tid att skriva detta så jag borde ju ha tid att träna också. Men det ÄR ju trots allt sportlov denna vecka. Ett par strykande promenader ska vi nog få till. Vi har en sluten grupp på Fejjan som heter Move it Mama 2.0, en tillåtande och icke-kroppshetsande träningsgrupp för folk som identifierar sig som kvinnor (man behöver inte ha barn). Just nu känner jag dock ett litet litet sting av avund när jag läser om alla bra kvinns som rör på sig. Vilket ju beror på att jag inte gör det och längtar efter det. Herregud Katta, bara GÖR’T!

0
Livet

Swoosh sa veckan

Nu undrar ni om jag typ tvärdog i vattkopps- och kortisolland? Nej, det gjorde jag inte. Och vattkopporna är pågående, kortisolnivån verkar tillfälligt ha gått ned en smula. Eventuellt berodde min totala livspanik lite på oväntad PMS. Oväntad som i att mensen gjorde entré nio jävla dagar för tidigt. Ni vet hur jag skrev för något år sedan om att vara i förstadiet till klimakteriet, well, det klingade liksom av och mensen började bete sig som en sådan där väluppfostrad mens som jag är van vid. Tills nu då. Får väl boka en tid eller något, men det är ju, som jag också skrivit om tidigare, sensationellt svårt att få tag på en gyn i Stockholm.

Men i alla fall. Vattkopporna är fortfarande ett pågående faktum. Stackars Morret ändå. Nu kliar de, vilket visserligen innebär att de är på läkningsväg, men ändå.

Jag tänkte att vi sneglar lite på veckan som gått. Det som hänt mellan att mina barn bråkat (jag har läst Barn som bråkar, är tyvärr inget fan, förlåt, men jag blir genuint glad att den hjälper så många av er) och vattkoppor och bra rulle på jobbet.

I tisdags var jag hos Bonnier Bokklubbar på ett uppstartsmöte inför vårt ambassadörsskap för Årets bok 2017. Mer om det får ni höra i avsnitt 40 av En förbannad podd som kommer i arla morgonstund på måndag. Vi fick med oss lite böcker hem. Inte en kamera dock, den fick vara med på bild ändå.

Och titta, här är den! Min nya kamera. Är den inte gullig? Nu ska vi lära känna varandra. Wifi-funktionen var inte exakt lika smidig som jag hade hoppats, men det kan jag komma över. Det är en Panasonic Lumix DMC GM1 och den är inte alls ny på marknaden. Jag har suktat efter den i över två år. Då kostade den över 6000. Det gör den inte längre och den får fortfarande finfina recensioner och inte minst har jag en vän som svär vid denna kamera, och i och med att hon är en fantastisk fotograf så känner jag mig himla nöjd över mitt köp.

På alla hjärtans dag skulle jag köpa geléhjärtan. Jag tänkte på dessa hjärtan hela dagen, men när jag väl kom från jobbet var de slut på alla tre affärer jag passerade på vägen hem. Jag var skitsur och vädrade besviket detta med våra grannar. I onsdags kväll knackade de på dörren med en ask geléhjärtan. Lyckan!

Tja. Sedan har det inte hänt supermycket denna vecka utöver att jag jobbat rumpan av mig, pratat med cirka hur många journalister som helst och köpt mensskydd. Typ. Och skrivit alldeles för lite på mitt projekt. Men det ger sig.

0
Livet

Kortisol coming out of my nose

Mina kortisolnivåer är garanterat högre just nu än vad de varit på många år. Väntar bara på att stress ska börja spruta ut ur öronen på mig. Kan jag inte bara få läsa och skriva hela dagarna? VARFÖR SKULLE DET VARA EN ORIMLIG ÖNSKAN?

Köpte hudvårdsprodukter som tröst. Redan för ett par veckor sedan, men jag var väl stressad redan då. Sedan tröstade jag mig med att köpa en nya kamera också. Det ska sägas att jag är rätt bra på att trösta mig själv. Hudvården se ni på bilden, för bilder på hudvård är trevligare än bilder på mig och min sönderstressade hud. Och titta, de nya kristallerna har kommit också:

 

 

0
Livet

Böcker om uppfostran 

Mina barn är “lite intensiva” just nu. Så jag tittar på böcker som kan förklara detta beteende. Vet inte om jag ska börja med Lord of Chaos eller The satanic bible. Kanske tar båda. hade jag vetat att de skulle ha en helt egen kategori om just mina barn på Bokus, då hade jag ju kunnat fila på mina kommunikationsskills för länge sedan.

 

1
Livet

Vecka 8 – 2017

Åh jag vet inte med dessa framåtblickar över veckan som komma skall. Jag känner just nu att jag liksom bara betar av veckorna. Försöker harva mig fram mot fredagen. Såg en sådan där lista på instagram som delas då och då, typ: om du alltid längtar till fredag, om du lever för semestern, då är du fel ute. Ja men förlåt då. Orkar inte ens. Jag känner att jag hela tiden är på helspänn, trummar oavbrutet med fingrarna eller vickar på fötterna eller något annat som innebär att jag inte sitter stilla. Jag vet att jag står inför två troligtvis rätt intensiva veckor, och jag har väl i ärlighetens namn inte riktigt kopplat av på hela helgen, och igår, vet ni vad som hände då? Då fick Morris prickar. Det går vattkoppor på föris. Eftersom jag redan från början sover dåligt om nätterna, har jag sovit extra dåligt i natt och vaknat och kollat prickstatusen med jämna mellanrum och jo, nog är det vattkoppor allt. 

Veckans skrivande: Förra veckan var kass. Skrev inte ett ord innan igår, då jag stannade hemma medan familjen gick på kalas, just för att skriva. Men igår skrev jag tio sidor, vilket jag ändå känner mig rätt nöjd med. Den här veckan känner jag att jag får vara glad för minsta ord jag får ned. Mitt mål är att i alla fall öppna dokumentet en gång per dag. Det gjorde jag inte förra veckan.

Veckans bok: Jag hann inte läsa något förra veckan. Jag hade nog hunnit, men jag var för stressad. Jag öppnade säkert sju olika böcker, läste några rader, och stängde dem igen. Men igår och i lördags läste jag faktiskt sammanlagt 15 sidor i Miss Peregrines hem för besynnerliga barn, och den verkar lovande. Drömde tyvärr om nazister hela natten mellan lördag och söndag, men det var nog en kombination av tv-serien som följde Mello och boken och Trump. Får se om jag ens hunnit läsa en hel bok tills nästa inspelning av podden.

Veckans peppiga: På tisdag, imorgon alltså, ska jag ut på en trevlig lunch. Jag är också lite peppad på att det är den sista deltävlingen i Mello på lördag, för jävlar vad dåliga bidrag det varit i år. Eller? Och så är det som sagt dags att spela in ett nytt avsnitt av podden, och även om jag kanske inte har en endaste bok att prata om, så är det ju awesome att podda. Älskar att podda. OCH! Idag kommer barnbidraget, jag har en beställning med hudvård på väg hem till mig från UK och jobbar på några riktigt fina halsband. Och fler kristaller är på väg mot min förort från en helt annan del av världen. SOM jag tycker om att göra halsband och arbeta med just kristaller.

Veckans film: Näe, såg inga filmer förra veckan heller. Men vi lyckades till slut hålla oss vakna genom hela avsnitt 1 i den senaste säsongen av Sherlock. Det tog oss bara tre försök.

Veckans TV: Jag såg att det börjar en ny säsong av Grand Designs (UK) på Kanal 9 på onsdag. Jag älskar den brittiska versionen av Grand Designs. Ska verkligen försöka komma ihåg att titta på den.

Veckans svett: Jag tränade faktiskt två gånger förra veckan. Så big yay faktiskt. Planen för denna vecka är att rida på vågen av endorfiner och göra något som får mig att le igen.

Men ändå. Nu är det vecka åtta. Nästa vecka har jag lite sportlov (HURRA) och titta här, så fina de ovan nämnda halsbanden blir. Och tänk, snart (om man räknar JÄVLIGT positivt) så kan jag sitta på altanen och titta på havet med Spindelmannen igen.

0