All Posts By

Katta

Livet

Vecka 16, 2017

Jag lider av post-påskblues. Eller lite vårblues. Eller lite snartslutarskrivarskolan-blues. Eller måndags-blues. Eller helt enkelt lite blues på det stora hela. Men det är ju en ny vecka ändå, oavsett blues. Jag har nästan ingen aning om hur veckan ser ut, eftersom jag glömt uppdatera min kalender. Jag är så dålig på att hålla efter min kalender att det är lite lite pinsamt.

Veckans skrivande: Jag hade lämning i fredags. Lämnade skitlite text, men så fick det vara. Mitt mål denna vecka är att skriva klart. Och sedan börja om från början och börja redigera. Har så SJUKT mycket jag vill redigera innan slutlämningen som är om prick fyra veckor idag. Jag har min sista textrespons med lärare i eftermiddag och jag har lite ont i magen inför det också. Vet inte ens varför. Men tydligen vill min kropp ha orosont i magen över så mycket som möjligt just nu, så varför inte? Vet ni vad jag aldrig hade trott när jag började den här kursen? Det var hur lång tid det faktiskt tar att skriva. Jag tycker jag har ett rätt bra skrivtempo, men det visar sig (så klart) att det är helt annorlunda att skriva blogginlägg och artiklar kontra att skriva en lång text som liksom hänger ihop. Vilket arbete det har varit bara att hitta tid. Kursen jag har går är ju på heltid och så här i efterhand tänker jag att det hade varit rimligt att gå ned lite i arbetstid för medan jag inte har några problem att blogga med barnen runt mig, så kräver det skönlitterära ett helt annat fokus av mig, tystnad, lugn och ro, eftertanke. Jag har skrivit på tåget, på jobbet, på kvällar och nätter, drömt om texten när jag sovit, funderat på texten när jag inte suttit med dokumentet framför mig och ÄNDÅ så har jag inte alls fått ned lika mycket som jag hade önskat. Men det är lätt att vara efterklok och jag ångrar inte en enda sekund. Däremot är jag lite rädd för när denna kurs tar slut. Medan jag gått den har det liksom känts legitimt att tänka på mig själv som en skrivande person, men när den är slut: vem är jag ens då?

Veckans bok: Läste en bok jag inte gillade särskilt mycket alls (Love Warrior) och började på en bok jag verkligen gillar (Middagsmörker). Eftersom påsklovet mest gått i bråkets tecken har jag inte hunnit läsa så mycket som jag hade trott att jag skulle göra. Denna naivitet jag bär på ändå.

Veckans peppiga: Mjeh? Men kanske outar Masterchef Australia vilket himla datum säsong nio drar igång snart? Kom igen, jag behöver Masterchef Australia!

Veckans svett: Mjeh?

 

Mat & Dryck, Sött

Påsktårtan 2017

Ofta bakar jag hellre än vad jag bakar bra. Ni vet, skit händer, det blir lite mer skevt än vad jag tänkt mig, jag tappar en form i golvet, kastar i något som inte finns i receptet och som kanske inte heller borde vara där i, men det är ju kul ändå.

Till påskdagslunchen igår hos mamma, gjorde jag en glasstårta. Först gjorde jag en bananglass (på en vaniljbas) och la i en springform. Sedan gjorde jag en chokladglass och la ovanpå. Mellan de två lagerna hällde jag kolasås och krossad kexchoklad. jag la också dit skivade jordgubbar (gör inte det, det blev svinsvårt att skära igenom jordgubbarna i och med att de blev typ isbitar, men resten fungerade bra). Sedan innan servering pyntade jag med sådan där chokladtopping som stelnar, jordgubbar och mer kexchoklad. Den såg roligare ut än vad den blev god, tyckte jag, men de andra verkade nöjda. Men den blev ju rar att titta på i alla fall. I alla fall om man kisar.

Denna måndag ägnar jag åt hederlig söndagsångest. Trots att det varit världens stökigaste och bråkigaste påsk, skriker hela min kropp nej när jag tänker på att det är vardag imorgon. Men vem vet, med vardagen kanske det kommer lite varmare temperaturer ute. Det vore rätt skönt för jädrar vad det har varit brrrr, denna påsk.

Livet

Glad Påsk(emon) 

När vi vaknade imorse strålade solen in genom persiennen och bildade störande på väggen. Morris drog efter andan och sa Åh, jag har längtat efter sommaren. Då tittade Eddie på honom och sa Men Morris, glöm inte: sommaren är kort. Åh, jag har närt en sann pessimist vid min barm, det är inte utan att jag är lite stolt. Sedan drog vi upp persiennen och det var snö ute och termometern visade minusgrader och jag tänkte surt på alla som, varje gång jag sagt att det hade varit skönt med en liiiite tidigare påsk i år, kontrat med: Men fördelen med en sen påsk, det är att det blir en varm och skön ledighet. 

Mmhm, jag känner det. Värmen fullkomligen strålar. Från elementen som jag fått dra igång på max igen.

Vi har tydligen prick noll planer för dagen. Jag hade tänkt hänga i solen och åka rullskridskor. Men jag tar väl fram hårfönen och smälter bort snön från uteplatsen istället.

Glad påsk på er önskar jag och mina Påskemons.

Internet

Pretty Awesome!

Men oj! Vilken respons Helena och jag fått på Pretty Awesome. Och vilken himla trevlig stämning det är där inne. Åh, beautynördar, som jag har saknat er!

Den är tydligen inte helt lätt att hitta när man söker på namnet på fejjan, så här kommer direktlänken: Pretty Awesome

Ytligheter

13/100: The Ordinary Hyaluronic Acid 2% + B5

När jag hängde på det beautyforum som Helena och jag drev ihop för snart tio år sedan, talades det mycket om syror i ansiktsvård. Jag tyckte att det lät som ungefär det mest livsfarliga någonsin, att hälla syror i ansiktet. Jag förstod så klart att det inte handlade om saltsyra, men ordet syra förknippade jag intimt med fläktskåpet högstadiets kemisal som var avsett för arbete med farliga och frätande syror.

Hyaluronsyra är en sådan där ingrediens som helt plötsligt finns med på ett hörn i nästan allt som ska röra vid din hud. Det är som om inget märke med minsta självaktning hoppar över hyaluronsyra när de ska göra en återfuktande produkt. Och detta med all rätt, hyaluronsyra är awesome när det kommer till att återfukta lite mer än bara på ytan.

Det är så klart skillnad på hyaluronsyra och hyaluronsyra, storleken på molekylen spelar nämligen roll – ju mindre den är, ju bättre penetrerar den huden. Och nu ska jag passa mig så jag inte skriver fel, för jag är inte någon kemist (TROTS att jag till och med minns det där fläktskåpet – en av få saker jag minns från högstadiet ska sägas), men så här har jag förstått det: hyaluronsyra är en fuktbindande sockerart som finns naturligt i kroppen (och tydligen inte en syra alls egentligen, trots sitt namn) vars funktion är att dra till sig och binda vatten. I takt med att kroppen åldras, minskar den naturliga halten av hyaluronsyra och detta är tydligen en av orsakerna till att huden förlorar sin elasticitet. Hyaluronsyra i sig har rätt stora molekyler och i hudvård lägger den sig som en skyddande film på huden i till exempel läpprodukter och ansiktskrämer då den helt enkelt är för stor för att penetrera huden.

Sedan finns det natriumhyaluronat (sodium hyaluronate på engelska), som är natriumsaltet av hyaluronsyra. Natriumhyaluronat har mindre molekyler än hyaluronsyra och kan därför penetrera hudens yta på ett helt annat sätt – ni vet när man pratar om djupverkande återfuktning, det är alltså när det inte bara lägger sig på ytan utan faktiskt tar sig ned en liten bit, och this is it!

Som om detta inte vore nog har vi även Sodium Hyaluronic Crosspolymer, och nu börjar det bli lite väl tekniskt för mig, men tydligen kan denna ta sig runt på ett annat sätt och bistår med både en djup men även en mer långvarig återfuktning av huden.

Puh! Anyways… för att återgå till produkten jag tänkte tipsa om: The Ordinary Hyaluronic Acid 2% + B5. Detta är ett återfuktande serum som innehåller natriumhyaluronat (djupverkande) och Sodium Hyaluronic Crosspolymer (djupverkande och långvarig) och vet ni en sak? Detta serum är ett jäkla kap! Jag skojar inte ens, serum som är så här härliga brukar kunna braka loss på över 600 kronor, lätt, men denna? Dryga 65 kronor! Nej, det är inte första april idag, det är bara det bästa budgettipset jag någonsin kommer kunna ge er (har jag en känsla av). Mitt enda aber är att den lämnar en något kletig finish, men när jag fortsätter med min hudvårdsrutin (som för min del inte är över när jag lägger på denna, utan jag brukar även gotta på med ytterligare ett serum och fuktkräm), så försvinner det lite klibbiga snabbt från huden. Och till det här priset kan jag leva med det för det återfuktar och får min hud att se en smula yngre ut, och det kan jag ju inte sticka under stolen med att jag gillar. Yngre hud, det är grejer det.

PS. Det finns även hyaluronfillers, alltså injektionsbehandlingar, för den som vill och har råd att gå ännu mer på djupet.

Källor (för jag är faktiskt inte född med kunskap om molekylära storlekar)

Apoteket Hjärtat
Skin City
Paula’s Choice